Jag vaknade med Ashley bredvid mig. hon snarkade tysta snarkningar.

- Ashley, vakna ! jag klappade henne över huvudet.

- mm... hon reste sig upp i sängen och gäspade. jag klev ur och började byta om. vad skulle jag ha på mig idag ? det såg ut att vara en riktigt varm dag. jag drog på mig ett par vita shorts med glitterstenar på, en röd blommig magtröja och mina nya, vita klackar. runt halsen hade jag ett långt halsband, med en röd fågel på. Ashley kom fram till mig och gav mig en liten kram. jag bar upp henne i min famn och gjorde ett hjärta med fingter på hennes mage. jag kände en liten uppsvullnad ungefär vid vänstra revbenet.

- vad har du där Ashley ? frågade jag.

- jag vet inte. svarade hon och kollade ner på sin mage. det var en uppsvullnad där, syndes inte så mycket men den känndes.

- hur mår du? frågade jag sen.

- dåligt. yr. sa hon och tårarna började rinna. jag kände på hennes panna. den var jättevarm, hon hade feber. jag la bar in henne till pappa som satt i köket med sin kaffekopp.

- Ashley har feber, och hon är svullen på magen. jag vet inte vad det är. sa jag och pappa tog emot Ashley.

- nämen. hur mår älsklingen ?

- jag är trött. och yr. sa hon med gråt i halsen.

- lilla vännen. Taylor, vart var hon svullen, sa du ?

- här, sa jag och pekade vid vänstra revbenet.

- oj... vi kanske borde gå och kolla det där hos doktorn. sa pappa oroligt.

- men, det är ju bara lite svullet.

- men, det ser så konstigt ut... hur gör vi med barnvakt ? nån måste stanna hemma med Ashley. jag kan verkligen inte, jag måste jobba idag.

- men, jag går i skolan pappa. jag kan inte heller! sa jag irriterat.

- nej, jag vet. vi kanske får ringa farmor. suckade pappa.

- eller, så gör vi det enklare och frågar fru Barkey. hon har gått i pension. Farmor kommer nog inte hit för det, om jag känner mig farmor rätt.

- du har rätt, jag ringer dit direkt.

Jag gick fram till kylskåpet och gjorde iordning min frukost. sedan satte jag mig vid MTV och åt. Justin Bieber på teven, IGEN. jag bytte kanal till något djurprogram.

 

I skolan träffade jag Danielle igen. vi satte oss på en bänk ute på skolgården och började prata.

- funkade det att krama honom och säga förlåt ? sa hon med ett fniss.

- pappa ? haha, ja! Nu är vi vänner!

- vad bra. annars då ? har något annat hänt ? Hon satte sig närmre mig och log.

- nä, inget speciellt. Ashley är hemma och sjuk... hittade en uppsvullnad vid hennes vänstra revben idag, vi ska kolla det hos doktorn. svarade jag trött.

- åh. det är säkert ingen fara.

- nej, man får hoppas det. hur är det med dig då ?

- helt okej. tror mamma och pappa planerar att skilja sig. såg att pappa kollade på lägenheter på datorn igår kväll. när jag frågade vad han gjorde hade han inget svar. men, det är nog bara bra. bättre så än att höra dom bråka varje dag.

- usch, jag vet hur det känns. sa jag och kramade henne hårt.

- jag älskar dig så mycket! Sa hon och kramade mig ännu hårdare.

- jag älskar dig också!

vi reste oss och gick mot matte salen.

 

Jag satt uppe i mitt rum, tog upp mobilen och skickade ett sms till Cody. saknar dig älskling ! kan vi träffas nu ? puss <3 jag la ner mobilen i fickan och gick in till Ashley. hon låg och sov. hon var väldigt varm och svettig, lilltjejen. jag satte mig på hennes sängkant och kysste henne i pannan. Hon skulle till sjukhuset imorgon med pappa, och kolla svullnaden. jag trodde inte det skulle vara någon fara, men såklart var jag lite orolig. jag kollade mobilen. inget svar från Cody. jag ringde upp. piip, piiip, piiip, piiiip, piip, pip, piip, "hej, du har kommit till Cody. lämna ett medelande efter singnalen. kram" jag suckade och la ner mobilen igen, sedan gick jag in till Madison som satt i köket och ritade.

- Vad målar du ? frågade jag och satte mig på en stol.

- jag målar dig, Ashley och pappa. ser du inte det ? sa hon förvånat.

- jo, klart jag gör.

jag tog en kopp te och sen nattade jag Ashely och Madison. klockan var 9, kanske skulle jag också sova snart. jag ringde upp Cody igen, inget svar. vart var han ? och vad höll han på med ? jag bytte om till min siden pyamas och la mig i sängen. tillslut somnade jag. 

 

Nästa morgon vaknade jag av ett sms. det var från Cody. ring mig, NU ! stod det på Iphonen. jag ringde upp honom genast.

- Hallå ? hör du mig ? Taylor ?

- ja. jag är här. vad ville du ?

- jo, förlåt att jag inte svarade igår. min mobil var på ljudlöst, och...

- försök inte med några dåliga bortförklaraingar. säg bara vad du gjorde. sa jag trött.

- men jag lovar...! Svarade han nervöst.

- men Cody ?! fattar du inte att jag hör på din röst att du ljuger ?!

- okej. förlåt.

- vad gjorde du då ?! varför svarade du inte ?! väste jag i luren.

- jag hade helt enkelt inte tid med dig. sa han kort.

- va ?! hur kan man inte ha tid med sin flickvän ?!

- jag var på fest... och träffade några vänner..

- en fest ?! varför har du inte sagt något ?! tror du jag tål vad som helst ?! sa jag med gråten i halsen.

- men Taylor. du fattar inte. det var ändå inge kul.

- nähä ?! vad spelar det för roll ? du kunde ju iallafall frågat om jag ville med ! sa jag och tårarna började rinna.

- gråt inte. jag menade inget illa. jag älskar dig, Taylor! då la jag på. jag fick reda ut det här i skolan. tänkte jag och började klä på mig. pappa hade gjort frukost. lyxfrukost, som han bara gjorde när han var ledig. alltså var han ledig idag. det fanns ägg, bacon, pannkakor, juice, te, choklad, fruktsallad, smoothie, jordgubbar och massor mer gott.

- åh vad fint du har gjort pappa. Ashley, Madison och pappa satt redan och åt. jag slog mig ner och frossade i alla godsaker.

 

På lunchrasten fick jag ett sms från pappa. kan jag ringa ? eller stör jag mitt i lektionen ? kram. jag kollade förvånat på skärmen. vad ville pappa ? jag ringde upp på en gång, och han svarade efter första signalen.

- älskling... jag var med Ashley hos doktorn. sa pappa när han svarade.

- jaha ? vad sa dom ?

- jo, det är så att Ashley har cancer... Lymfom heter den... jag hörde gråten i pappas röst, och jag var nära att gråta själv. det blev tyst i luren. ingen sa något på länge.

- du skojar. du måste skämta. sa jag efter några långa sekunder.

- Taylor ?! tror du jag skämtar om sådant ? ta och ge dig. sa pappa argt.

- förlåt... det blev bara en sån... chock.. sa jag lågt.

- åh. jag förstår. förlåt.

- jag måste gå nu. vi får prata när vi kommer hem. jag la på utan svar, sedan letade jag upp Cody. han stod i Syslöjdssalen och sydde. jag sprang fram och gav honom en kram.

- Taylor James ! vad i hela friden gör du här inne ?! sa lärarens sura stämma. jag ignorerade henne och stannade kvar i Codys famn. han drog med mig ut och vi sprang in på en av toaletterna.

- hur är det ? är det jag ? frågade han oroligt. mina tårar forsade och jag kunde inte sluta gråta.

- Ashley... hon...hon.... jag kunde inte fortsätta.

- vad är det med henne ? älskling ? prata med mig !

- hon har fått cancer. Lymfom. sa jag lågt och började gråta ännu mer.

 han kramade om mig hårdare, och kysste mina läppar.

- jag finns alltid här för dig. vad som än händer. Sa han och klappade mig över huvudet. jag grät och grät, trodde aldrig jag skulle sluta.

 

Väl hemma satt pappa vid köksbordet. han hade ansiktet i händerna och såg väldigt trött ut. 

- hej.. pappa... jag satte mig bredvid honom i köket. vi satt där tysta i säkert en halvtimme innan pappa öppnade munnen.

- hon är på sjukhuset. dom vet inte hur länge hon ska stanna, men det blir nog ett tag. jag kommer behöva vara där. så om du har möjlighet att vara hemma med Madison skulle det betyda massor. sa pappa lågt.

- okej. jag sprang upp på mitt rum och tog fram min dator. kanske någon på facebook kunde få mig må lite bättre. jag såg en bild på Justin Bieber. jag kollade in i hans mörka ögon, han var riktigt snygg den där pojken. det stod: om du hatar Justin Bieber, gilla detta foto. jag klickade "like" och loggade in på youtube. där såg jag en video när Justin sjöng för många år sedan. någon hade kommenterat "gay", "you are ugly" eller "hate u". jag slängde in en kommentar, "beaver" och log. sedan stängde jag ner datorn och la mig och la mig i sängen. hur skulle jag klara det här ?! hon kunde inte ha cancer. det känndes så omöjligt. efter ett tag kom Madison in i mitt rum. Hon la sig bredvid mig och gav mig en liten kram.

- är du ledsen ? sa hon och höjde på ögonbrynen.

- nejdå, bara trött. sa jag och kramade henne närmre mig. 

---

 

 Nu är kapitel 3 ute också. hoppas ni gillade kapitlet ! nästa kapitel kommer ut idag eller imorgon! Kram ♥